COMAR-projektet: Ny teknik för kemisk och blandad återvinning av kompositer för att främja en cirkulär ekonomi i stor skala
COMAR-projektet inriktar sig på att hitta nya sätt att återvinna och återanvända avfall från kompositer baserade på termostabila och vitromeriska matriser, genom olika kemiska återvinningsmetoder, såsom pyrolys och solvolys.
Syftet med projektet är att utveckla nya produkter avsedda för bygg-, vindkrafts- och transportsektorerna, utifrån material som erhållits genom återvinning av kompositavfall, under förhållanden som gör det möjligt att bevara de mekaniska egenskaperna hos de erhållna fibrerna eller återställa dem om så krävs. De biprodukter som erhålls, till exempel i processer som solvolys, kommer att leda till bildandet av nya matriser som kan användas inom dessa sektorer eller andra sektorer av intresse.
Syftet med detta är att:
– Upprätta innovativa metoder för återanvändning och återvinning av avfall från kompositmaterial, i syfte att minimera energiförbrukningen och maximera egenskaperna hos de återvunna fibrerna.
– Förbättra hållbarheten inom kompositindustrin genom återvinning av biprodukter.
– Minska miljöpåverkan från solvolyse- och pyrolysprocesser genom forskning om användningen av katalysatorer.
– Att utarbeta en strategi för avfallsåtervinning för varje tillämpning.
– Att främja den cirkulära ekonomin inom kompositbranschen.
– Att främja digitalisering och Industri 4.0 inom kompositbranschen i syfte att förbättra produktiviteten, kvaliteten och kostnadseffektiviteten.
Med vårt deltagande kommer ROVER INFRAESTRUCTURAS att utvärdera genomförbarheten av att använda glasfibrer som utvunnits ur kompositavfall som armering i betong för infrastruktur inom sjöfarts- och hamnområdet. Det fasta, inerta avfallet kommer huvudsakligen från trasiga vindkraftsblad, från vilka glasfibrerna och hartset separeras genom kemisk återvinning för att sedan användas som råmaterial i detta projekt. Syftet är att utvärdera de fysiska och mekaniska egenskaperna hos dessa återvunna fibrer för att bedöma deras lämplighet som förstärkning i betongmatriser. Man kommer därför att undersöka sammansättningen hos de återvunna glasfibrerna (E, A, AR…) för att utvärdera deras beständighet mot betongens alkaliska miljö och säkerställa tillräcklig hållbarhet i den alkaliska miljö som betongen utgör. Man kommer även att undersöka effekten av enzymbehandling av de återvunna fibrerna för att uppnå god vidhäftning till betongen samt god motståndskraft mot nedbrytning, i syfte att maximera effekten av de mekaniska egenskaperna.
Målet är att utforma en serie betongblandningar med olika doseringar av återvunnen glasfiber, fiberstorlek och typ av bindemedel som uppfyller vissa minimikrav på hållfasthet och hållbarhet, vilket bevisar att denna typ av återvunnen glasfiber är användbar. Dessa hållfasthetskrav kan fastställas i form av värden som gäller både för konstruktionsbetong (havsboxar, utkragande balkar…) och för icke-konstruktionsbetong där fibrerna har till uppgift att begränsa plastisk krympning eller sprickbildning (beläggningar, prefabricerade paneler…). För att utvärdera de mekaniska och reologiska egenskaperna hos dessa betongtyper och välja de bästa sammansättningarna har ett experimentellt projekt inletts för att karakterisera den mekaniska hållfastheten genom kompressions- och böjhållfasthetsprov på prismatiska provkroppar.
I projektets slutfas kommer en demonstrationsmodell i mindre skala, som representerar en strukturell tillämpning, att tillverkas av glasfiberarmerad betong (HRF) av återvunnet glas. Syftet är att validera modellen och därmed kontrollera dess strukturella beteende vid yttersta gränstillståndet (ELU) genom mekaniska provningar vid olika belastningsnivåer.
ROVER INFRAESTRUCTURAS kommer att genomföra detta projekt i samarbete med AZVI, Mesbook, InCom Group, Sofitec, Aerox, UBE och Técnicas Reunidas.
Projektet finansieras av CDTI, som lyder under ministeriet för vetenskap, innovation och universitet, och medfinansieras av Europeiska regionalutvecklingsfonden (ERUF) genom det multiregionala programmet España ERUF 2021–2027.
